Nyår va vi hemma hos oss.
Vi hade tjejerna så vi hade tänkt oss en lugn nyår hemma, sen tillkom Amanda, Johan, Max o Mia. D va mys.
Vi käkade 3-rätters, drack alkoholfritt. Jag har ju som sagt tagit lite avstånd från alkohol, tvingar absolut ingen annan bara för att jag håller mig till alkoholfritt men alla höll sig till d, d va ju lite sött faktiskt.
Under kvällen spelade vi lite spel o så oxå o bara snackade, hade d mys helt enkelt, fler såna kvällar känner jag.

Tjejerna höll sig vakna heeela kvällen o skulle va med vid tolvslaget. Olivia va heeelt lyrisk över raketer o smällare men Alicia va oxå på fram tills d startade på riktigt. Hon borrade in sig i min hals o höll om mig krampaktigt o ville inte släppa. Så vi gick in hon o jag :) väl inomhus så va d intressant igen så d va nog mest det höga smällandet.

Sen i tisdags va d dax för min födelsedag, jag gick o blev 33år gammal, Herregud, va hände där? Skulle man inte räknas som vuxen då?
Började dagen med inventering på jobb, gick hem efter bara några timmar. Fixade till mig för på eftermiddagen/kvällen så skulle jag iväg men visste varken var eller när. Johan kom hem o fixade sig, åkte vi in till stan. Där gick vi hand i hand en runda i vårt älskade Helsingborg. Pratade massa minnen o pratade om våra framtida drömmar om o flytta in där igen o så.
Så fint d har blivit nu, kan bara imagine hur d kommer bli när d e klart nere i city lixom, underbart.
Vi gick förbi massa restauranger o bestämde oss för att ha minst en datenight ute i månaden, både ensamma o gärna med sällskap oxå såklart.

Sen ledde han mig mot pinchos när vi väl va därborta, men d såg så mörkt ut så jag trodde d va stängt att d inte va dit vi skulle lixom, men han stegade in där o mot trappan. Jag bara:?men ska du inte prata med tjejen?!? Men han stövlade på uppför trappan. Jag har svårt att se folk när man går på ställen o så, för jag tittar nog inte riktigt på folk så jag fattade inte så mycke när han gick mot ett bord där d satt folk, sen kopplade jag att d va ju min bror, Mia, Amanda o Johan lixom. Så kul att de hade tagit sig dit för min skull o överraska mig på min födelsedag. Blev ju tårögd, min Johan hade lyckats igen. På våra snart 3år tillsammans har han lyckats överraska mig minst 3gånger o d förutom förlovningen. Han har ju överraskat mig mer men dessa gångerna har jag varit helt out of it o inte vetat nånting alls.
Så d blev mysmiddag inne på pinchos, till desserten så fick jag även eld o sång ;)
D blev en väldigt mysig o lugn födelsedag.

Sen har vi mitt val att avstå alkohol, detta verkar vara någonting som är svårt att acceptera.
Jag har aldrig förstått innan hur jobbigt d kan va för dem som säger nej till alkohol förrän nu. Det känns som att d e en så stor sak i vårt samhälle när man inte vill ta ett glas vin eller en öl. Ska det behöva vara så här? Ska man behöva försvara sig för att man tackar nej ibland? Jag förstår att man inte riktigt tar d på allvar med tanke på mina tidigare alkoholvanor men jag kan oxå ta mogna beslut ibland.

När jag mådde som sämst 2014 så tog jag till alkohol för att fly mitt liv. Jag mådde psykiskt dåligt o d påverkade ju mitt alkoholintag, jag drack tills jag knappt kunde stå, tills jag knappt va vid medvetande. Vissa dagar visste jag inte ens hur jag kommit hem eller vem jag varit ute med, men varje gång jag började dricka så visste jag att allt skulle bli bra för jag slapp verkligheten.
Sen började jag må bra och njöt av vin för att d va gott och inte för att fly någonting.

Jag älskar att testa nya viner o jag tycker om att ta nåt glas då o då. Även o festa till d vid tillfällen.

Sen i år har d uppkommit olika saker vid flertal tillfällen, en gång i somras när vi hade kräftskiva så slutade kvällen med att jag fick ett riktigt breakdown o jag kunde inte kontrollera någonting. Dagen efter så hade jag sån ångest, jag grät flera gånger och bad om ursäkt till Johan typ 1000 gånger o jag var helt tom. Jag vågade knappt se de i ögonen som va med om mitt meltdown, så mycket skämdes jag. Har aldrig brutit ihop så illa.
Så jag vet ju att jag inte kan hantera alkohol tillsammans med dåligt psyke.
När vi fick missfallet så tog jag d jättehårt, men jag bestämde snabbt att jag undviker alkohol tills jag e redo, tills jag känner mig bättre. Jag e fortfarande ledsen, inte som innan såklart, men jag vet att jag inte e redo ännu så jag avstår fortfarande.
I lördags när jag jobbade fanns d i tankarna att d va exakt 8v sen missfallet, d gjorde mig fortfarande ledsen så jag vet att mitt val e rätt.
Jag kommer dricka vin när jag e redo, tycker inte att d borde va en så stor sak för andra, utan bara ta att jag inte vill dricka sånt just nu. Tro mig jag kommer komma tillbaka, men låt mig läka, för d tar olika tid för alla att läka, och det får ta den tid d tar. Är jag sen väldigt tråkig att umgås med utan alkohol så får vi ju ta en paus så länge, jag kanske e redo om en månad, kanske t o m e redo nästa vecka men acceptera att jag inte vill just nu, d e ju inte så att jag tvingar andra att följa mitt val, drick er redlösa om ni vill.

Nu ska jag sova har en arbetsdag imorgon oxå ju. Godnatt peeps

XoXo