Då va midsommarhelgen över, jag o J har haft 2 lediga dagar ihop o d har vatt så mys.
Vi kan typ aldrig äta frukost ihop, för många e d en löjlig sak kanske men vi gör ju d så sällan så vi uppskattar våra frukostar ihop. Sen att vi jobbar ihop tror man ju att vi syns hela tiden men d gör vi inte eftersom jag har fronten o han e chef på golvet o har lixom sina uppgifter som kräver mycke av hans tid så vi kan inte använda oss mycke av att vi jobbar på samma ställe heller. Dessutom har jag så hög arbetsmoral o skulle aldrig blanda ihop mitt privatliv o jobb, det har jag fått lära mig tidigt eftersom jag jobbar med några av mina bästa vänner så det e ju inte svårt att skilja på kärlek o jobb nu heller.

På midsommar så va vi hos en kollega/vän, hade jättetrevligt, vi åt o drack massor o spelade kubb o bara hade d chill lixom, ingen råfylla nån utav oss, bara trevligt o mysigt lixom. De e så fina o snälla :)

Sen på midsommardagen tänkte vi först att vi skulle ut i stan o kanske klubba eller så men ju längre dagen gick o vi va verkligen i sängen typ hela dagen, så började J messa med en kompis som oxå bor här o vi blev hembjudna på lite grillning o vin o d va sååå mysigt. Så kul o lära känna dem på ett helt annat sätt, vi har alla jobbat ihop innan men jag har lixom inte umgåtts med dem utanför, så roliga o fina personer. D va så najs vi pratade som att vi alltid känt varandra, vi pratade verkligen om allt, ALLT ;D
Gick därifrån vid 1.
Jag tycker d e så kul att jag får träffa många nya o lära känna mer folk som e så fina o jag e så glad för att de e så fina mot mig o accepterar mig som J:s flickvän.

Så idag jobbar jag, kändes konstigt när jag vatt ledig så länge o så ska jag va ledig i två dagar igen nu :)
Nej rasten e slut så ut o jobba igen

XoXo

Ja idag e d midsommarafton, om d inte märks på annat sätt så märks d iaf på vädret ;)

Har vatt ledig dessa dagar innan midsommar o d känns konstigt, d e ju stora dagar i livsmedelsbutik o ändå har jag fått va ledig.

Va händer idag?
Vi e bjudna hem till en kompis/kollega, d känns så kul att vi blir bjudna på saker hit o dit. Hans vänner e så fina mot mig o jag verkar va accepterad som flickvännen, det kommer bjudningar hit o dit. Jag älskar sånt så jag har definitivt inget emot d :) tycker om att umgås med folk och det e ju alltid kul att även lära känna nytt folk.

Så nu ligger J i soffan o spelar FIFA o jag fixar med mig själv, o ska nu slänga i mig lunch så jag har nåt i magen :)

Glad midsommar allihop

XoXo

Vi pratade mycke med varandra innan vi båda lämnade våra relationer.

Vi pratade ofta om relationer, framtiden o så. Han berättade att han ville ha två barn men hon gärna kunde tänka sig fler, vi kom nog aldrig riktigt in på varför jag inte hade barn men han sade många gånger att jag skulle bli en bra o underbar mamma och när jag va redo skulle d bli bra lixom.

Efter att vi båda blivit singlar blev d ju mer framtidsprat.
Han frågade mig mycke vad jag tänkte om allt, dels d jag skrivit innan om jag kunde tänka mig att gifta mig igen o så. O jag hade ju ändå redan ställt in mig på att va ensam så jag brydde mig inte jättemycke att tänka på framtiden så.
Då föll sig frågan rätt om barn oxå, jag vet ju sen innan att han vill ju gifta sig nångång men barnfrågan blev ju mer aktuell. Han har ju redan 2 fina flickor o han hade sagt att han ville bara ha 2 barn, fast nu hade han ändrat sig efter sitt förhållande. Om han träffade rätt person skulle han kunna tänka sig barn med henne.

Tänk vad mycke som förändras under de olika livsstegen man tar.
Jag skulle bara gifta mig en gång o d skulle va livet ut, han hade friat o skaffat 2 barn precis så som han hade tänkt.

Barn för mig vet jag fortfarande inte, jag e lite rädd att jag kanske e för gammal, jag vet att idag skaffar många barn sent men ändå lixom, jag ser d alltid annorlunda om d gäller andra.

O nu stapplar man sig fram o försöker känna sig fram i de här livsstegen.
Jag tänker iaf inte tänka för mycke utan tänker försöka ta dagen som den kommer

XoXo

Godmorgon!
En dag som inte va lika mysig att vakna till, just nu öser d ner, d skulle ju va fint idag ju iofs jobbar jag hela dagen men jag tänkte ju njuta innan jobb ;)

Jag har verkligen en massa fina o omtänksamma omkring mig, tack så mycke för alla fina o omtänksamma meddelande jag fick igår, efter mitt inlägg, ni e för snälla, vad har jag gjort för att förtjäna alla fina omkring mig. Det skulle inte bli så allvarligt men d e ju d som snurrar. Vi ska lösa alla världsproblem nästa vecka när vi ska ha tjejmyskväll <3
Nu ska jag fixa med mig själv o bara chilla innan jobb

XoXo

En sjukt fin dag idag, nu om nån gång saknar jag trädgård, när d e så här underbart <3

Har varit ledig idag, tur e d. Har haft en tuff natt.
Morgonen/förmiddagen började med att J ringde o frågade om jag ville följa med på promenad med tjejerna så jag hängde på. O plockade en tusensköna o gav till mig, sådär lite förmiddagskärlek :) va på lekplatser o stojade lite idag oxå.
Sen under dagen har jag rensat o haft mig, fixat o donat lite, tiden bara springer iväg.

Varför tuff natt? Jo massa tankar som snurrar, mer o mer klarnar vissa saker o samtidigt mer o mer blir vissa saker diffusa. Saker sägs ena dagen men nästa så e sägs d nåt helt annat.
Blir nog aldrig riktigt en del av det så jag vet inte hur jag ska vara. Saker som gjorts och sagts får mig att inse d mer o mer, då kommer frågan vad gör jag?
Sen i den andra stora delen av mitt liv e jag så lycklig o kär så jag håller på o spricka o d blir så stor kontrast till denna delen och antagligen d som gör mig så fuckad om nätterna. Kunde inte somna alls inatt men men bara bita ihop o hoppas jag somnar tidigt ikväll istället.

XoXo

Har inte kunnat somna ännu och satte igång TV3 o där visar de Sex and the city. Ett utav de jobbigare avsnitten, vet inte varför jag känner så starkt för just detta, jag har aldrig själv råkat ut för missfall men ändå så känner jag så starkt.

Jag gråter varje gång hur mycket som helst oxå.
Borde stänga av men kan inte heller.
Ska snart försöka sova ska på frukost imorgon i munka.

XoXo

Jag o Sandra skulle egentligen träffats idag eller imorgon, men nu har den stackaren blivit sjuk, så vi har bokat in en kväll nästa vecka, bara vi två
Även om J fått mig att prata mer o öppna mig så e d ändå vissa saker som man bara pratar med tjejkompisarna om, ibland såna saker som man vill ta upp men vet inte om d e rätt så kan man testa med dem först ;)
Tycker d e skönt att jag ändå vuxit mer som person o vågar prata med folk om mig själv. 

att betyda nåt för någon känns underbart och jag hoppas att mina vänner oavsett om ni är nya eller gamla vänner, oavsett vad så betyder ni väldigt mycket för mig <3 

XoXo

Förhållande e svårt oavsett förutsättningar och erfarenheter. Det enda som gör det lätt eller värt att kämpa för e hur man känner för personen.

Där e så många saker som alltid följer med, ragg, gamla förhållande- vissa mindre seriösa och de mer seriösa, dumheter man gjort, galna ex, kanske ex som man har bra relationer till eller det som följer med i förhållanden när man är mer till åren- Barn!

Barn i sig e kanske inte svårt, iaf inte för mig, barn gillar oftast mig ;)
Men när där e barn inblandat blir d genast ett helt paket som följer med...
Det e säkert inte svårt att leva med för många, d beror nog på relationen föräldrarna har...

J har 2 fina döttrar, ena snart 2 och den andra snart 1år, så väldigt små. Har inga problem med dem, kommer väldigt bra överens, så d känns skönt att de gillar mig.

Varför har inte jag barn med tanke på mitt långa förhållande???
Jag har för mig att jag skrivit innan, men när jag va 16 år så talade min läkare om för mig att jag kommer ha svårt att bli gravid, om jag blir gravid kan jag ha 75% risk att få missfall, jag lärde mig att vänja mig vid tanken att jag ville inte ha barn, d va så mycke enklare för att slippa get my hopes up och sen bli besviken. Jag kände inte mig redo att skaffa barn, och sen de 2 senaste åren i mitt förra förhållande va så upp o ner så jag hade aldrig velat skaffa barn då. Vet att d e många som tror att ett barn kan rädda förhållande, men tycker inte att d e rätt mot ett barn att göra så, dessutom är första barnåret ett ganska stort test av ens förhållande.

Barn ska aldrig behöva fara illa för att deras föräldrar inte är meant to be, barn far mer illa över att deras föräldrar är bittra på varandra eller ännu värre, likgiltiga mot varandra. Även om barn e små så vet dem mer än man tror. Det finns så många föräldrar som håller ihop för barnens skull och ibland kan d va d värsta dem kan göra. Som sagt jag dömer ingen o de flesta tänker nog:"va fan vet du som inte har egna barn" Nej jag vet kanske inte, men har sett mycke o lyssnat mycke på folk omkring mig.

Ska vi då prata tidigare förhållanden eller ragg o så, ja d finns mycke i bagaget som följt med in i vårt förhållande. Många har varnat mig för J och hans rykte, men jag har som sagt jobbat ihop med honom i 8år o jag har vatt med om ganska mycke av hans bagage och han har berättat mycke och jag tror att för d mesta har många saker missförståtts eller tagits ur tomma luften. Jag har inte så himla mycke bagage så för honom e d väl lättare ;) men jag litar på honom och hade jag haft problem med hans tidigare liv hade vi aldrig kunnat va tillsammans kan jag ju erkänna.

om man inte själv har gått igenom detta så kan man nog inte ha full förståelse för att gå in i ett förhållande med så mycke förutsättningar och prov, och jag tror definitivt inte att föräldrarna förstår vad som egentligen pågår i den andra partens huvud och hur mycket anpassning man får stå ut med.

Gud ja, vi har hinder som vi måste ta oss genom så vi tar framtiden som den kommer, vår första dejt-dejt va för 5 månader sen o vi e ju fortfarande vi <3
XoXo