Idag har jag vatt ledig, d har vatt ganska skönt. Skulle egentligen jobba lite fackligt men d blev inställt, får fixa nytt datum sen. Just nu e d mycke jobb för mig, men så e d när d e sommar, vår mest hektiska tid :) fast jag gillar att jobba, vill ju ändå ha nåt ledigt ibland ;)
Jag har dansat idag, körde igenom lite på alla dansspelen och sen lite mindre kul, betalat alla räkningar och imorgon tänkte jag betala hela resan oxå, gott o ha den ur världen.

Håller på att planera temafesten vi ska ha här nu i sommar, hoppas att d blir kul. Har redan beställt lite outfits för att testa mig fram sååå kul ju :) hoppas på att d kommer folk, har inte skickat ut inbjudan till alla som ska bjudas än, börjar smått.

Ska träffa tjejerna på lördag, lite grillning o mys, fast lika bra att hålla d lite sådär, vi e sämst på att träffas och varje gång vi ska ses så brukar d va nån som drar sig ur, så d e väl lika bra att hålla d lite öppet ;) Jonas ska ut med Martin i byn, så d blir only girls hemma.

Måste tacka min lillebror och hans tjej som handlade till mig på väla, ville jättegärna ha en klänning på Gina, jag hade beställt den på nätet innan men den va för stor och när jag tänkte beställa ny storlek så va den slut, jag trodde ju att den skulle va slut i butikerna, men dem hittade den, så glad jag blev. Tack, ni e sååå snälla som handlade till mig ?

Annars e d inte mycke som händer i mitt liv just nu. Jo iofs vi bokade resa till Bulgarien i september med Jonas familj.

Imorgon e d äntligen match igen, har nog fixat med jobb till nästan alla hemmamatcher, har nog nån kvar, stackarna som jobbar som står ut med mig, som nästan lever efter HIF:s schema :)
Så först jobb på morgonen och på kvällen så blir det att se Skånes stolthet, vet inte ens om jag har sällskap imorgon men d struntar jag ärligt talat i, så länge jag får se matchen ;D fast d e ju trevligt med sällskap.

Nu ska jag sova upp tidigt imorgon.

XoXo

Jag e inte, har aldrig varit och kommer förhoppningsvis inte vara en sån som snackar vikt hela tiden. Det e inte jag, jag snackade aldrig vikt innan för det var mitt sätt att tro att om jag inte nämner det så tänker inte folk på det. Bara för att jag har gjort operationen så e d inte så att jag vill snacka vikt och bantning hela tiden, jag fattar att de flesta i min omgivning bara vill prata sånt men vänta inte er att det e d enda Jag kommer snacka om. Några frågar mig ofta hur mycke jag väger eller vad jag vägde från start, det kommer inte komma fram förrän jag själv känner att jag vill berätta, vikten e något som förföljt mig hela mitt liv och jag har mått dåligt över det alltid så det är inte lätt. Great för dem som kan berätta, skillnaden kan vara att jag kanske mått/mår sämre över just mig själv och hur jag sett/ser ut. Det e inte menat som att jag tävlar i vem som mår sämst, men man kanske inte alltid kan ta för givet men vad vet jag. Men för mig e inte vikten det viktigaste att diskutera hela tiden. Sen såklart jag kan lyssna på er andra som uppenbarligen bara måste snacka sånt hela tiden, men jag pratar fortfarande inte om mig själv. Vi kanske kan prata nåt sen som vi alla vill prata om ;)
På alla arbetsplatser jag varit e d ett ständigt topic i lunchrummen, ibland känns det som vissa personer oftast kryddar lite för att det ska låta bra och att de typ tävlar mot varandra, det e iofs lite kul att lyssna på. En annan sak som e skitkul i dessa viktdiskussioner är när de sitter och räknar kalorier i varje liten tugga och sen så fort d e helg, ja då ska d drickas alkohol hit o dit, eller fredagsmys i mängder, för där e knappt en enda kalori i d ju ;)

XoXo

Vart tar självförtroendet vägen? Jag har än så länge lyckats gå ner 35kg och det känns bra och många frågar gärna i samband med detta om mitt självförtroende har blivit mycket bättre. Klart det har blivit lite bättre, men jag har en väldigt lång väg att gå gällande mitt självförtroende. Tänk så här jag har levt nästan hela mitt liv med dåligt självförtroende och noll kärlek till mig själv, det går inte bara över en natt, folk förstår inte detta riktigt inte ens de runt om mig som säger att de har kasst självförtroende. Jag förstår inte ens att jag har förändrats, jag vet att jag har mindre storlekar i kläder, jag vet själv med mig att jag klart blivit mindre i ansiktet, d e typ d jag uppfattat av mig själv. Det tog typ 6 månader när jag såg att jag minskat i en spegelbild, men den bilden e typ glömd nu för jag känner mig som innan och då tar självförtroendet en jättedipp direkt. Så tro inte att självförtroendet bara ökar sådär för alla, d gör d kanske för många men inte för mig, d sitter för djupt rotat i mig, jag har levt med mobbing sen jag va liten, jag har många gånger levt med självmordstankar, har haft svårt att känna livslust och jag har levt med att jag själv aldrig gillat mig. Det är svårt att komma över detta. Ibland har jag klart bra dagar men oftast så känns d som innan. Något som oxå ekar ibland e en kommentar jag fick för många år sen när jag mådde så pass dåligt att jag inte ville leva längre, "men de skulle inte låta någon mobba nån utav dem." d e inte så att de frågade om de fick säga vad de ville och få mig att må så pass dåligt som jag verkligen gjorde. Barn och ungdomar kan vara så sjukt elaka och de mobbar för minsta lilla. Det e inte lätt.

Sen i september har jag fått många komplimanger och det e jätteskoj men jag har fortfarande lika svårt att ta emot komplimanger :)
I USA så ifrågasatte jag mig själv hela tiden och jag ifrågasatte karuseller och säkerheten, fick lite onda blickar av resesällskapet, men d e ju tyvärr så jag fungerar. Jag vet att ingen känner mig där o så men den fungerar inte riktigt för mig, jo i vissa fall men de e väldigt fåtal. Vi va på stranden, jag o Sandra och barnen gick längs stranden och då kände jag mig sjukt osäker, Sandra och barnen bara lixom kunde njuta medan jag gick med alla mina hjärnspöken och det förstör lite för mig själv och där va ju folk som e större än mig osv. men som sagt jag förstör för mig själv.
Vi var även i en vattenpark och där trodde jag att jag skulle dö, när jag äntligen hade byggt upp mig själv lite så skulle vi gå runt där, stå still i köer i bara badkläder, åka runt på badringar osv....skjut mig! Det var absolut inte självförtroendehöjande. Jag försökte tänka att ingen bryr sig ju om mig men d ligger ändå kvar i huvudet.

Det som stärkte mig lite va att jag ändå trots mitt självförtroende så provade jag på nya saker och jag tänjde lite på mina egna gränser som tex både stranden och vattenparken där jag egentligen annars hade hoppat helt o hållet och än en gång hindrat mig själv, men d gjorde jag inte. Jag åkte karuseller jag vanligtvis aldrig hade åkt annars :)

Jag ska jobba med mig själv lite mer. Sandra tycker att jag kanske skulle gå och prata med nån men jag e ju inte sån, jag tycker inte om att prata om mig själv, jag e mer än lyssnare, jag pratar gärna men inte om mig själv :)

Jag tänker kämpa men tro inte att bara för att jag går ner i vikt eller får alla komplimanger så har jag plötsligt världens självförtroende eller jättekärlek till mig själv.
Det är mycket i mitt liv som fått mig att vara osäker, hata mig själv och folk som trampat på mig på flera olika sätt, så det är mycket jag ska ta mig igenom.

XoXo

Jag e så sjuukt förälskad i denna låten,

även om den väcker känslor i mig som får mig att

känna tvivel i mig själv och på mig själv.

tror oxå att många känner igen sig själva i

texten, tvivel och tankarna, man har eller har

nog haft de tankarna nångång i sitt förhållande

just listen and enjoy!

"Just Give Me A Reason"
(feat. Nate Ruess)

USA we Will comeback again.
Kom hem från USA för typ 11 dagar sen. Va förkyld när jag åkte och kom hem med förkylning, va dock frisk där emellan, så fick va hemma nån dag förra veckan, men nu ska jag sätta igång, nu ska det inte vara några sjukdomar.
Vi upplevde hur mycket som helst, vi var på universal studios igen, vi var i alla disney-parker och det var helt underbart, det var som jag drömt och ännu mer. Om jag får barn nångång så ska de lätt få uppleva disneyworld i USA. Vi åkte även till daytona beach och var i clearwater, stranden i daytona va finare och jag skulle lätt kunna ligga på den stranden hela dagarna, då e jag inte ens en strandperson. Vi shoppade en del, jag o Jonas fick köpa en extra resväska för att kunna få hem allt. Vi shoppade ganska mycket, denna gången köpte jag oxå mycket kläder, va även på Victoria secrets outlet så där försvann nog nån tusenlapp bara där ;)

Vi käkade på massor av ställen, men vi blev förälskade i red lobster, där käkade vi 5ggr sammanlagt, sen käkade vi på planet Hollywood och även på världens största hard rock café, vilka upplevelser!
När vi väl skulle åka hem kändes d både skönt att äntligen få komma hem, men samtidigt kändes d jobbigt, ärligt skulle jag tänka mig att flytta dit, tror d va menat att jag ska dit nångång, jag hittade skyltar hela tiden där de sökte folk och så :)

Btw en rolig grej, Nina har ju vatt i USA 2ggr och andra gången hon åkte dit berättade hon att vid passkontrollen hade hon blivit utfrågad om saker, t ex hur hon hade haft råd att åka dit på så kort varsel osv. När vi stod i passkontrollen så var det ganska stor man med en väldigt mörk röst som kollade våra pass, vi fick lämna våra fingeravtryck och fotograferades o så, så när vi skulle få tebax våra pass och gjorde oss redo att gå så tittade han på mig och sa med sin mörka röst: " a personal question"
Och jag blev så nervös och i mina tankar tänkte jag svara nu ordentligt, var inte hispig för då blir du aldrig insläppt i landet, lite försiktigt fick jag nog fram ett ok. "How much have you lost?" Jag blev så chockad av frågan, hade inte alls väntat mig d men fick till slut fram orden. Han tyckte iaf att d va bra jobbat, så d va lite kul, men jag va såååå nervös haha.

Amerikanerna e väldigt trevligt folk, inte bara de som jobbar inom service utan de flesta e väldigt trevliga. Jag skulle nog trivas som bara den där.
Så USA i Will come back again, vet inte när men det kommer bli av :)

XoXo