Jag har sovit sjukt dåligt inatt. Lade mig efter 1 inatt o kunde absolut inte sova. Kunde inte somna om efter att Johan gått så låg o vred o vände mig till typ 10, Johan gick 05:10 typ. Somnade till en timme o sen gav jag upp med att ens försöka sova.
Hela dagen har jag bara gått i en slags dimma. Kom på nu ikväll att jag glömt äta under hela dagen så hjärnan har nog varit helt off.
Den sista veckan har d legat nåt o gnagt i tankarna hela tiden.

Jag e samtidigt oxå kluven pga en sak som sades att ibland vågar man inte säga vissa saker till mig pga mina starka åsikter o d e inte första gången, min familj gjorde likadant ett tag. Jag menar aldrig nåt illa o grejen e att oftast e d så att jag sagt mina åsikter vid andra tillfällen och sen när det uppkommit situationer där dessa tillfällen blivit aktuella o då vill man inte berätta pga vad jag tyckt vid de andra tillfällena.
När jag va yngre sade jag aldrig nåt o lät alla trampa på mig o sen när jag väl vågade stå upp för mig o mina åsikter så kommer detta istället. Jag känner mig kluven i mig själv.
Det gör mig ledsen att personer nära mig känner att de inte kan prata med mig för nåt jag uttryckt vid helt andra situationer och sen få veta att fler omkring mig vetat allt ett tag o jag gått runt o trott att allt e guld o gröna skogar. Jag e väldigt godtrogen o kan va ganska naiv o missar ibland att världen inte alltid är som i drömmarnas värld.

Sen kommer gliringar om att d e mitt fel eller att jag inte vill flytta ihop med Johan än. Frågorna kom såklart tidigt om att flytta ihop, men bara för att hans förhållandehistorik säger en sak, måste han ju inte göra likadant nu. Jag tycker fortfarande att vi själva ska reda ut vissa saker var för sig. Sen ska vi för det första kanske hitta tiden att sitta ner o prata ut ordentligt om allt vad d innebär.
Även frågan om d inte e dax att skaffa barn, jag e ju trots allt 30 år o Johan e ju 33 år, varför måste man ha bråttom? Vi har dessutom bara varit tillsammans i snart 9 månader. Dessutom kanske det inte e "meant to be" att jag ska ha barn. Där har jag oxå haft en del tankar fram o tillbaka- inte att jag tänker på att jag vill försöka skaffa barn nu, Gud Nej!

Nej nu ska jag sluta med detta, nu har jag fått ur mig lite. Tycker det e skönt att kunna skriva av mig när jag inte riktigt vet hur jag ska sätta ord på allt.

Saknar Johan han e på möte i Estland, han kommer hem imorgon igen men d e så sällan vi e ifrån varandra. Hoppas han saknar mig lite iaf :) fast det tror jag att han gör :) 

XoXo