Det e ingen bra dag för mig idag...
Idag har jag verkligen tyckt synd om mig själv.
Som jag skrev i lördags så har det inte varit en bra vecka för foten, den läkte fint tills förra veckan då d började blöda, vara o vätska sig så jag trodde d va en överansträngning o vilade lite men d fortsatte så hela veckan. Det kändes lite som alla framsteg bara raderades o tillbaka på typ ruta ett. På söndagen så var jag verkligen sängliggandes hela dagen o förbandet såg fint ut, tills jag skulle lägga mig på kvällen, så imorse ringde jag till läkaren och fick en tid direkt idag. Åkte in och läkaren tog bort tejpen o sade bara: "jag skriver ut antibiotika för 10 dagar till dig och så får du komma tillbaka den 4 januari, så förlänger jag sjukskrivningen" ungefär där blev jag lite ledsen även om d bara va 4 dagar extra på sjukskrivningen. Hämtade ut antibiotikan, jag ska ta 1 tablett 4 gånger om dagen FYRA (?!) sjukaste ju... har aldrig behövt ta så mycket.
När Johan o hans mamma skulle iväg på ärende så tror jag faktiskt att jag grät, jag vill tillbaka o jobba, jag vill känna mig som en människa igen. Jag kan ju klart inte jobba när foten svullnat igen men jag e så trött på att va hemma, jag känner mig inte som mig längre. Hälsan e viktigast jag vet men jag vill komma ut utanför dessa fyra väggarna men jag orkar inte gå så mycket heller för jag blir sjukt trött snabbt. Så nu ikväll när jag kopierade sjukintygen till jobb såg jag att jag missuppfattade läkaren och e sjukskriven ännu längre än 4 januari och tårarna va nära igen. Nu får jag försöka vila mycket o hoppas svullnaden ger med sig o infektionen försvinner snabbt o man kan ju hålla tummarna att jag kanske kan komma tillbaka tidigare. Jag får väl erkänna att jag va liiiite för ambitiös när jag sade att jag skulle va tillbaka på jobb som på måndag nästa vecka :) så denna perioden tänker jag inte säga att jag SKA va tillbaka innan, men jag tänker fan försöka ;D
Så nu får jag väl sluta med denna självömkan och ta tag i att bli frisk. Go Madde go!

Julveckan e här, jag va så sugen o hoppa in på jobb när jag va där (så störd) här hemma så flyttar Johan in med sina saker, där känner jag mig oxå skyldig att jag inte kan hjälpa till så mycket. Imorgon när vi har tvättid tar vi tag i organisering o städning tillsammans så vi e klara innan tjejerna kommer på torsdag, så de slipper allt kaos här.

Nu ska jag krypa upp till Johan som kollar Liverpool få lite kärlek o tröst, kanske en puss mot den onda foten.

XoXo