Läs inte detta om ni inte orkar med att läsa negativt. Jag kan bara skriva här för jag vill inte o klarar inte att prata med någon just nu, jag gråter till o från hela tiden, utan nån förvarning. Det kanske e löjligt för många, men vill ni veta en sak? D skiter jag fullständigt i för jag e sjukt ledsen o mår skitdåligt, han fattas mig.
Var e du min fina kille?!
Det gör så sjukt ont, han kanske lever, har d jättebra nånstans men han kan lika gärna va instängd, skadad eller död, men jag vet ingenting o d känns jobbigt. Så fort Jonas åkte till jobb idag fick jag likadant meltdown som igår, har vatt som ett kolli hela dagen. Tur att jag har vatt ensam.
Vi har hängt upp lappar nu oxå, jag har skickat till nåt katthem i närheten.

Imorse när jag gav Mizzy mat så helt automatiskt hällde jag upp i zingos skål oxå, men om han kommer hem finns både mat, vatten o brasan e tänd så han kan värma sig. Varje gång jag går förbi fönstret så tittar jag ut i hopp om att han e där eller kommer springandes, emellan åt tror jag t o m att jag hör hans jamande.
Jag måste ju ta tag i mig själv, jag har ju min lilla Donna att ta hand om, hon måste ju tycka jag e störd som går o gråter helt plötsligt. Fast hon försöker trösta mig o e vid mig hela tiden. Hon har ju trots allt "förlorat" sin bror och har fått en småhysterisk matte.

Lägger mig en runda på soffan igen, d e vad jag orkar idag.

XoXo

 

Sofie

15 januari 2013 21:21

Har ni pratat med alla grannar och bett dem att kolla i sina förråd och garage? Har ni kollat under huset? Tänkte om han hade blivit riktigt rädd för något och sprungit dit och gömt sig.
Testa att gå upp till kyrkan när det är mörkt ute och på vägen ner så håller ni en stark lampa i pannan och lyser in i buskar m.m (Håller man lampan i pannan så ser man reflektionen från kattens ögon bättre. Testa på Mizzy en gång)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter att jag skrev om vår förlossning hade jag ju även varit på min efterkontroll. Där frågade de om allt o lite till kändes d som. De frågade den frågan alla ställer när man fått barn, antingen ?vill du ha en till eller bara rakt o slätt när kommer...

Torsdagen den 9 augusti va för mig en vanlig dag, lite mer magont än jag hade haft under hela graviditeten. På kvällen vid 19-tiden skulle vi uppträda uppe i byn med Joyvoice-kören. Väl där skämtade vi fram o tillbaka om att mitt vatten skulle gå m...

För 3 veckor sen hade vi vårt RUL. Mina förväntningar va skyhöga, vi skulle få se vår lilla bula igen o nu skulle vi förhoppningsvis få veta vilket kön d va oxå. Johan jobbade först, vi hade fått tiden på eftermiddagen så d kändes som en låååång vän...

Jag tänkte skriva lite om bulan, vår efterlängtade bulan. Som jag skrivit innan fick vi ett missfall som tog hårt på oss, men tack vare våra vänner o min familj så reste vi oss tillsammans, starkare. Missfallet fick vi den 4 november. Ca 2 vec...

Han med stort H, ja d e han jag har i mitt liv och det är jag så tacksam för. Johan du är en sjukt underbar kille, med ett hjärta av guld, du e snäll och öppen mot alla, oavsett vem det är. Jag önskar så att du själv insåg hur mycket du e värd o...