Jag o Sandra skulle egentligen träffats idag eller imorgon, men nu har den stackaren blivit sjuk, så vi har bokat in en kväll nästa vecka, bara vi två
Även om J fått mig att prata mer o öppna mig så e d ändå vissa saker som man bara pratar med tjejkompisarna om, ibland såna saker som man vill ta upp men vet inte om d e rätt så kan man testa med dem först ;)
Tycker d e skönt att jag ändå vuxit mer som person o vågar prata med folk om mig själv. 

att betyda nåt för någon känns underbart och jag hoppas att mina vänner oavsett om ni är nya eller gamla vänner, oavsett vad så betyder ni väldigt mycket för mig <3 

XoXo

Förhållande e svårt oavsett förutsättningar och erfarenheter. Det enda som gör det lätt eller värt att kämpa för e hur man känner för personen.

Där e så många saker som alltid följer med, ragg, gamla förhållande- vissa mindre seriösa och de mer seriösa, dumheter man gjort, galna ex, kanske ex som man har bra relationer till eller det som följer med i förhållanden när man är mer till åren- Barn!

Barn i sig e kanske inte svårt, iaf inte för mig, barn gillar oftast mig ;)
Men när där e barn inblandat blir d genast ett helt paket som följer med...
Det e säkert inte svårt att leva med för många, d beror nog på relationen föräldrarna har...

J har 2 fina döttrar, ena snart 2 och den andra snart 1år, så väldigt små. Har inga problem med dem, kommer väldigt bra överens, så d känns skönt att de gillar mig.

Varför har inte jag barn med tanke på mitt långa förhållande???
Jag har för mig att jag skrivit innan, men när jag va 16 år så talade min läkare om för mig att jag kommer ha svårt att bli gravid, om jag blir gravid kan jag ha 75% risk att få missfall, jag lärde mig att vänja mig vid tanken att jag ville inte ha barn, d va så mycke enklare för att slippa get my hopes up och sen bli besviken. Jag kände inte mig redo att skaffa barn, och sen de 2 senaste åren i mitt förra förhållande va så upp o ner så jag hade aldrig velat skaffa barn då. Vet att d e många som tror att ett barn kan rädda förhållande, men tycker inte att d e rätt mot ett barn att göra så, dessutom är första barnåret ett ganska stort test av ens förhållande.

Barn ska aldrig behöva fara illa för att deras föräldrar inte är meant to be, barn far mer illa över att deras föräldrar är bittra på varandra eller ännu värre, likgiltiga mot varandra. Även om barn e små så vet dem mer än man tror. Det finns så många föräldrar som håller ihop för barnens skull och ibland kan d va d värsta dem kan göra. Som sagt jag dömer ingen o de flesta tänker nog:"va fan vet du som inte har egna barn" Nej jag vet kanske inte, men har sett mycke o lyssnat mycke på folk omkring mig.

Ska vi då prata tidigare förhållanden eller ragg o så, ja d finns mycke i bagaget som följt med in i vårt förhållande. Många har varnat mig för J och hans rykte, men jag har som sagt jobbat ihop med honom i 8år o jag har vatt med om ganska mycke av hans bagage och han har berättat mycke och jag tror att för d mesta har många saker missförståtts eller tagits ur tomma luften. Jag har inte så himla mycke bagage så för honom e d väl lättare ;) men jag litar på honom och hade jag haft problem med hans tidigare liv hade vi aldrig kunnat va tillsammans kan jag ju erkänna.

om man inte själv har gått igenom detta så kan man nog inte ha full förståelse för att gå in i ett förhållande med så mycke förutsättningar och prov, och jag tror definitivt inte att föräldrarna förstår vad som egentligen pågår i den andra partens huvud och hur mycket anpassning man får stå ut med.

Gud ja, vi har hinder som vi måste ta oss genom så vi tar framtiden som den kommer, vår första dejt-dejt va för 5 månader sen o vi e ju fortfarande vi <3
XoXo

Står fortfarande utan sovrum, hoppas så att de kan starta nästa vecka. Det måste va helt luktfritt innan de kan lägga ny matta, eftersom mattan suger åt sig precis allt så lukten måste va helt borta.
Han va där igår o fyllde på medlet o sade att han lämnar kvar medlet så kör vi resten nu o hoppas på att det e klart så vi kan köra nästa vecka, som jag håller tummarna, d enda jag vill e att städa i min lägenhet o ha d fint, rent o städat som jag brukar ha :)

Så soffan here I come again

XoXo

Många fina bilder på min Facebook o instagram på sistone, bröllop och möhippor, massa skoj och massa fint.

Nej jag e inte giftassugen nu nej. Jag vet inte ens om jag e redo att tänka i dem banorna. Jag o J pratade om sånt redan förra året, kunde jag nånsin tänka mig att gifta mig igen???
Hösten 2014 va mitt svar rakt av: Nej!

Jag har lixom tänkt att jag har förbrukat mitt bröllop, min möhippa, allt d där, jag skulle lixom aldrig va värd att få ett bröllop till, ännu en möhippa... Jag menar inte att jag ser ner på folk som gifter sig två-tre, flera gånger, alla gör som de vill, men jag kan inte se att jag skulle förtjäna ett större bröllop och tänk de gäster jag bjuder som va med på d första, de kanske skulle ifrågasätta om detta verkligen skulle hålla, klarar Madde detta? D e d som e grejen, egentligen hade jag inte brytt mig vad folk tycker men när gäller detta så dyker den tanken upp, varför?

Men en kväll i vintras när vi pratade om våra olika tankar om framtiden så sade J en väldigt klok sak som fick mig att öppna sinnet lite. Tänk om den jag träffar o d känns så rätt o att han verkligen vill gifta sig o vill ha allt d där som tillhör ett bröllop, ska inte den personen få en ärlig chans till bröllop?!
Vem e jag att säga att den personen inte ska få uppleva en så stor sak i livet?

Som sagt jag är inte ens redo tänka i de banorna än men kan tänka mig att va lite mer lyhörd i framtiden.

Det har varit så skönt att vi kunde prata om precis allt utan att ens räkna med att vi två senare skulle finna varandra, vi har lixom avslöjat många av våra tankar o drömmar, lärt känna varandra innan vi fattade att d fanns mer än vänskap o d känns väldigt bra.

XoXo

När jag avslutade vårt förhållande i somras var inte min tanke att jag skulle träffa nån ny snabbt, utan bara ta livet som d kom o bara vara. Även om jag inte va singel så länge, typ lite mer än ett halvår så kändes d ändå skönt att bara få tänka på sig själv.
Jag hann ju med o leva en del av mitt singelliv ändå på de här månaderna, d va ju inte helt fel d heller... Jag o J umgicks jättemycket, vi va varandras wingmen, dock lyckades jag mer med tjejerna än vad killarna i umgänget gjorde ;) fick både pussas, hångla o nån kväll va d en tjej som visade brösten bara sådär. Jag e bra på att ragga tjejer även om jag själv e ute efter killar ;)

Men nånstans så tänkte jag att jag skulle nog aldrig hitta nån, jag va verkligen inte rädd eller orolig för den tanken, jag trivdes nästan med den tanken precis som jag skrivit tidigare.

Min största oro eller iaf tankar om mitt singelliv va ju att när många av mina kompisar skaffade barn eller gifte sig eller öht tog stora kliv i sina liv så gick jag o blev singel precis innan jag skulle fylla 30 år... Ofta sade jag till mina vänner: "nu kommer jag bara dejta ensamstående pappor, för vem i min ålder har inte skaffat barn osv.så jaha ska jag bara dejta yngre killar då?!var o när ska jag hinna dejta nån?"

Jag har alltid sagt att jag aldrig skulle kunna va tillsammans med nån på jobb, ställde in mig på att dejta yngre killar, plus att inte dejta ensamstående pappor- för d e ju trots allt ett svårt liv att ta sig an.
Vad händer då i mitt liv? Jo jag går o kärar ner mig i min bästa vän som jobbar på samma jobb är 3 år äldre och har 2 barn... I rest my case...

Man kan inte styra kärleken eller känslorna.

XoXo

Jag har alltid haft en "thing" för fotbollsspelare o nu e d ju så att min pojkvän spelar fotboll, i korpen dock men d e ju såååå hot lixom o se honom på planen ;)
Har kollat alla hans matcher han varit med på hittills men idag tänkte jag inte följa med för jag e ganska förkyld men så va d fint väder o jag vill ju titta på honom så jag följde med in. Men så fort vi nådde Helsingborgs stad så blev d fasiken kallt o på Hedens IP e d som att d alltid måste blåsa o va illkallt alltid, så frös som fasiken, men grabbarna vann med 7-2 så d va värt att se grabbarna glada :)
O som sagt att se på honom e ju sååå mys <3

Nu när vi kom hem blev d duschen för mig, mycke varmvatten o sen en stooor kopp te, så snart dax o krypa ner i sängen i hans famn så han kan värma mig <3

Gonatt

XoXo

Så många fina ord jag fått av mitt föregående inlägg, så glad jag blev o helst att d uppskattades av de personer som det handlade om.
Jag menade varje ord from the bottom of my heart.

XoXo

Denna person, en av mina bästa vänner, jag tror inte ni fattar vilken underbar människa hon e <3

Hon e så fin, så snygg på utsidan, hon e en sån tjej som andra tjejer tittar snett på o tror att hon tycker att hon e förmer än andra, så fel dessa tjejer har, denna tjej har ett hjärta av guld, så mycket kärlek i sig, hon bryr sig inte vem du e, vad du gjort, för för henne så e man en person, människa, ett oskrivet blad.
Har man kommit in i hennes liv så finns hon där, ställer upp, lyssnar på en, tröstar en, finns där vid jobbiga stunder, svär åt den person som sårat hennes närmsta o e beredd på att slå ner personer som försöker förstöra hennes närmsta.

Vi började umgås först förra året o d känns som att vi varit vänner hela tiden, hon stöttade o fanns där för mig direkt fast att hon egentligen inte behövde göra en sån sak för en person hon precis lärt känna, men d e sån hon e, så nu e min fråga:
vad kan jag göra för henne?
Jag har lovat att finnas vid hennes sida när hon behöver o vill, om d e att lyssna, gråta tillsammans, prata om allt mellan himmel o jord, eller bara stirra rakt ut i tomma intet bredvid varandra <3

Det senaste halvåret har hon fått gå igenom en massa o går just nu igenom en stor bortgång. Jag önskar så att jag kunde ta hennes smärtor istället, att hon kan få ett lugn nångång för en tjej och vän som henne förtjänar att få ett lugn i sitt liv.

Jag tror att her true love kom i rätt tid o hon har fått sånt stöd o kärlek av denna killen o jag tror att han e d bästa som kunde hända precis just nu mitt i allt, d förtjänar hon alla dagar i veckan.

Du e stark vännen o kommer klara detta med bravur och du har många omkring dig som ställer upp och som finns där för dig, vem skulle lixom kunna tänka sig nåt annat med en så fin o underbar vän o människa som du verkligen är.

Jag kan inte beskriva med ord hur ledsen jag är för dig o den smärta du går igenom och jag är ingen mästare på att skriva ner vad jag känner på ett bra sätt men vad jag vill säga e att du e en underbar tjej, underbar vän o älskar dig <3